Det gångna årets galenskap


Det har varit ett år av tragedier, hot och besvikelser: hejdlös terrorism, ett dagligen växande hot från fienderna och förräderi från de människorättskämpar som borde vara våra vänner.

Under det år som gått sedan Rosh Hashanah 5776 (det bibliska nyåret, 13-15 september 2015), då den senaste intifadan mot Israel inleddes, har 44 människor i åldrarna 13-78 mördats, många under fasansfulla omständigheter. Nio av offren var rabbiner.

Under samma period skadades 588 individer. Totalt utfördes 165 attacker med knivar, 107 med handeldvapen, 47 med rammande bilar och hundratals stenkastningsintermezzon.

Samtidigt hotas Israel av sammanlagt 230.000 raketer i Gazaremsan, Iran, Libanon och Syrien, vilka med sin starkt förbättrade träffsäkerhet, många med GPS-styrning, skulle kunna övermanna Iron Dome, Israels högt lovordade missilförsvar. Från försvarsledningen förbereder man den israeliska allmänheten på hundratals civila offer nästa gång strider bryter ut.

I Gaza bygger terrororganisationen Hamas åter upp sin raketarsenal som förberedelse för nästa krig mot Israel. Hamas spenderar 100 miljoner USA-dollar årligen på ett nätverk av tunnlar som sträcker sig under gränsen mot Israel och utgör ett hot mot israeliska samhällen.

Detta projekt finansieras, under täckmanteln återuppbyggnad av Gaza, genom utpressning och smuggling, genom bidrag från muslimer på alla kontinenter via lokala mellanhänder förklädda till välgörenhetsorganisationer och genom FN-organ och regeringar världen över.

Slug bokföring möjliggör beslag och omdirigering av gåvor till sociala omvårdnadsprojekt eller byggande av infrastruktur – bostäder, skolor, sjukhus – till Hamas terrormaskineri. Data från Världsbanken visar att sedan 2014 har endast 15% av utländsk hjälp för återuppbyggnad i Gaza hamnat inom avsedda projekt. (”Ending the Palestinian exception”, Caroline B. Glick, Jerusalem Post, 27 september 2016)

En vision för världen (utom för Israel)

wv

Den 15 juni lät Israels regering arrestera Mohammed el-Halabi, chef för Gaza-avdelningen av World Vision, en kristen välgörenhetsorganisation i multimiljarddollarklassen. Han medgav sig även vara inflytelserik Hamas-medlem och erkände att han varje år sedan 2010 överfört 7 miljoner USA-dollar från World Vision till Hamas.

Mohammad El HalabiAustralien, Tyskland och Storbritannien har stoppat vidare finansiering av World Vision. Andra hjälporganisationer, bl.a. Care, Christian Aid, Oxfam, Save a Child och UNRWA, FN:s stödorgan för palestinska flyktingar, misstänks också för oegentligheter.

60% av projektmedlen avleddes till Hamas. Fiktiva stödprojekt för jordbrukare, fiskare och handikappade skapades. Kassakvitton var lika sällsynta som enhörningar. Projektarbetare visade sig vara Hamas-medlemmar. Förpackningar med livsmedel och mediciner gick till Hamas-agenter. Stål, grävutrustning och rörledningar tillföll Hamas istället för hjälpverksamhet inom jordbruket, enligt Washington Post och Associated Press (4 augusti 2016). Två dagar tidigare publicerade New York Times en sammanställning: barn som figurerat på bild i World Vision:s program Sponsor a Child men aldrig sett röken av några penningbidrag.

Den israeliska regeringen agerade återhållsamt, tvekade att utse en kristen organisation med miljontals givare och berömd för humanitära insatser i ett hundratal länder till måltavla, och hävdade därför att World Vision:s lokalavdelning agerat utan det amerikanska högkvarterets kännedom, när man överfört penningmedel till terrorbomber, raketer och vapen. Det vore dock långsökt att anta att 50 miljoner USA-dollar kan försvinna utan att någon lägger märke till det.

På World Vision:s hemsida finns en förteckning över dussintals länder, från Afghanistan till Zimbabwe, där man kan bli fadder åt ett barn (för US$39 eller mer per månad). Israel står inte på listan – där finns väl inga behövande barn? – men det gör ”Jerusalem/Västbanken/Gaza”. Vilket inte betecknar något land, men utgör ett tydligt politiskt budskap från bröderna i World Vision, vars pro-palestinska inställning och anti-israeliska partiskhet varit påtaglig på organisationens regionala hemsida i flera år.

I World Vision:s egen beskrivning av sin kallelse (IRS Form 990, Schedule O) hävdas: ”Motiverade av vår tro på Jesus Kristus betjänar vi de fattiga och förtryckta såsom ett uttryck för Guds villkorslösa kärlek till alla folk. World Vision betjänar alla människor utan avseende på religion, ras, etnicitet eller kön.”

Många kristna bekänner sig till sådana principer och delar storsinnat med sig åt andra av sin tid och sina resurser. Men ”kristna” organisationer som ”tappar bort” pengar som hamnar i vapenaffärer, smugglingstunnlar byggda av barnarbetare och andra tjänster åt terrorism och krigsherrar, de motiveras av något helt annat än Jesus Kristus.

Föregående Tre citat
Nästa En fredspartner som inte talar om fred