Att se och ändå inte se

– En varning till Europa och alla folk


Den 20 juni i år talade Jonathan Sacks, Storbritanniens f.d. överrabbin (1991-2013), inför det brittiska parlamentets överhus, House of Lords. Välformulerat och fåordigt stödde sig denne berömde brittiske teolog, författare och politiker på en stor nutidshistorisk ironi och varnade för Europas accelererande moraliska förfall. Hans budskap var enkelt: Tystnad innebär samtycke. (Kursivering nedan tillagd.)

– Red.

Ärade lorder, jag är ytterst tacksam för att högadliga baronessan Berridge tagit initiativ till denna debatt och för att många talare framfört till judiska församlingar här och annorstädes att vi inte står ensamma, att vi har vänner. Detta är i dagens läge mycket betydelsefullt.

Jag har nyligen återvänt från en konferens i Warszawa, en stad som jag inte känner så väl. Och jag chockades av upptäckten att Warszawa-ghettot, vilket existerade från november 1940 till maj 1943, låg i stort sett mitt i staden. Med sina tre meter höga, taggtrådskrönta murar och 400.000 inspärrade judar, måste alla i Warszawa ha känt till dess existens.

Det var där som judar utsattes för systematisk svält och träldom. Under sommaren 1942 transporterades 254.000 av dem med tåg för att dödas av gas i förintelselägret Treblinka. I april och maj 1943 började tyskarna ödelägga ghettot och förinta dess invånare. 300.000 dödades av kulor eller gas, förutom de 92.000 som dog av tyfus och svält.

Allt detta utspelades inför öppen ridå mitt i en av Europas storstäder – och ingen protesterade. Föreställ er 400.000 hinduer eller sikher inspärrade innanför ghettomurar i centrum av London. Föreställ er alla de människor som dagligen passerar dessa murar, väl medvetna om att därinnanför dör eller skickas i döden tusentals utan att någon höjer rösten. Hur var detta möjligt?

Det var möjligt eftersom på 1800-talet, i hjärtat av det emanciperade Europa, hade antisemitismen, tidigare avfärdad som en primitiv medeltida fördom, återuppstått, muterat, lanserats och tolererats över hela kontinenten. Alls icke bara i Tyskland. Om du i början av 1900-talet hade tillfrågats om var dess epicentra fanns, skulle ett rimligt svar vara: Paris med sin Dreyfus-rättegång och Wien med sin borgmästare Karl Lueger. Folk som borde vetat bättre gav den ett respektabelt ansikte. Och detta skapade underlag för ett omfattande brott mot mänskligheten.

Och just där befinner vi oss idag. Medan minnet av Förintelsen fortfarande är levande, har antisemitismen återvänt, precis som på 1800-talet, just när folk börjat känna att de äntligen övervunnit det förgångnas hat. Idag existerar knappast ett land i världen, och sannerligen inte ett enda i Europa, där judar känner sig trygga. Ärade lorder, det är tungt att tvingas betona hur allvarlig situationen är, inte bara för judar utan för hela vår gemensamma mänsklighet, och inte bara för stunden utan för det hot den utgör inför framtiden.

Ett samhälle, eller varför inte ett politiskt parti, som tolererar antisemitism, som tolererar hat av vad slag det vara må, har förverkat all moralisk trovärdighet. Man kan inte bygga en framtid på ondskefulla myter ur det förgångna, och man kan inte upprätthålla friheten på en grund av fientlighet och hat.

https://www.facebook.com/rabbisacks/videos/325422408395131/
Föregående Guds märkliga val
Nästa Varför stöder du inte Israel?